Utlandstraktamenten

Utlandstraktamenten

(Källa: www.blinfo.se)

Utöver det skattefria traktamentet får du dra av faktiska utgifter för hotellrum, taxi, resgodsförsäkring, vaccinering, växling, mm som hör till resan.

Helt traktamente gäller varje heldag de första tre månaderna. Som heldag räknas också utresedagen, om du börjar resan före kl 12.00 och hemresedagen, om du kommer hem efter kl 19.00. Halvt traktamente gäller om utresan börjar kl 12.00 eller senare respektive om hemresan avslutas kl 19.00 eller tidigare. Efter tre månader reduceras det skattefria traktamentet. Se Tjänsteresor.

Om den anställde arbetar på en och samma ort under längre tid än tre månader måste villkoren för tillfälligt arbete (se Tillfälligt arbete) vara uppfyllda för att arbetsgivaren ska kunna betala ut skattefritt traktamente. Det skattefria traktamentet reduceras till 70% av normalbeloppet efter tre månader och till 50% efter två år.

Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag får också tillämpa schablonbeloppen (se Normalbelopp nedan) om de faktiska merkostnaderna inte kan visas. Se Tjänsteresor.

Olika länder samma dag

För dagar då den anställde varit i flera olika länder, gäller normalbeloppet för det land där den största delen av dagen (lokal tid) från kl 06.00- 24.0006.00- 24.00 tillbringats under tjänsteresan. Om tjänsteresan börjar efter kl 06.00 eller avbryts före kl 24.00 räknas bara den tid som hör till tjänsteresan.

Restid med flyg eller båt mellan länderna ska inte räknas med. Observera att annan restid, t ex vid resa med tåg, bil eller buss, ska räknas med. Det är ju oftast lätt att fastställa när gränsen till ett annat land passeras i dessa fall (något som är svårt när man åker med flyg eller båt).

Tillbringas hela dagen (06-24) på transportmedel som går i internationell trafik gäller maximibeloppet för traktamente i Sverige.

Nattraktamente

Istället för att ersätta den anställde för verkliga logikostnader kan ett skattefritt nattraktamente på ett halvt normalbelopp betalas ut.

Traktamentsreduceringar

Om den anställde får fria måltider ska traktamentet reduceras och den anställde i vissa fall beskattas för kostförmån. Reducering ska dock inte göras för måltider som ingår i färdbiljettpriset på t ex flyg eller tåg. Dessa måltider tas inte heller upp som kostförmån.

Reducering för Reducering med
Frukost, lunch och middag 85%
Lunch och middag 70%
Lunch eller middag 35%
Frukost 15%

Se även Tjänsteresor, Traktamenten inom Sverige och Kostförmån

Normalbelopp

Skatteverkets normalbelopp för ökade levnadskostnader (skattefria traktamentsbelopp) vid utrikes tjänsteresa, tillfälligt arbete och dubbel bosättning under året. Beloppen är exklusive logi per dag.

Utlandstraktamenten för 2015
Land Belopp Referens
Albanien 220 SKV A 2014:25
Algeriet 376 SKV A 2014:25
Angola 1 127 SKV A 2014:25
Antigua och Barbuda 511 SKV A 2014:25
Argentina 299 SKV A 2014:25
Armenien 365 SKV A 2014:25
Australien 665 SKV A 2014:25
Azerbajdzjan 620 SKV A 2014:25
Bahamas 693 SKV A 2014:25
Bahrain 543 SKV A 2014:25
Bangladesh 353 SKV A 2014:25
Barbados 615 SKV A 2014:25
Belgien 624 SKV A 2014:25
Belize 391 SKV A 2014:25
Benin 410 SKV A 2014:25
Bolivia 223 SKV A 2014:25
Bosnien-Hercegovina 283 SKV A 2014:25
Botswana 244 SKV A 2014:25
Brasilen 435 SKV A 2014:25
Brunei Darussalam 299 SKV A 2014:25
Bulgaren 357 SKV A 2014:25
Burkina Faso 340 SKV A 2014:25
Burma, se Myanmar
Centralafrikanska republiken 364 SKV A 2014:25
Chile 345 SKV A 2014:25
Colombia 430 SKV A 2014:25
Costa Rica 345 SKV A 2014:25
Cypern 485 SKV A 2014:25
Danmark 873 SKV A 2014:25
Djibouti 408 SKV A 2014:25
Ecuador 406 SKV A 2014:25
Egypten 336 SKV A 2014:25
El Salvador 315 SKV A 2014:25
Elfenskusten 492 SKV A 2014:25
Eritrea 370 SKV A 2014:25
Estland 382 SKV A 2014:25
Etiopien 248 SKV A 2014:25
Filipinerna 342 SKV A 2014:25
Finland 678 SKV A 2014:25
Frankrike 649 SKV A 2014:25
Förenade Arabemiraten 555 SKV A 2014:25
Gabon 734 SKV A 2014:25
Gambia 220 SKV A 2014:25
Georgien 362 SKV A 2014:25
Ghana 247 SKV A 2014:25
Grekland 565 SKV A 2014:25
Grenada 392 SKV A 2014:25
Grönland, se Danmark
Guinea 369 SKV A 2014:25
Guyana 442 SKV A 2014:25
Haiti 507 SKV A 2014:25
Honduras 243 SKV A 2014:25
Hong Kong, se Kina
Indien 298 SKV A 2014:25
Indonesien 334 SKV A 2014:25
Irak 495 SKV A 2014:25
Iran 442 SKV A 2014:25
Irland 562 SKV A 2014:25
Island 611 SKV A 2014:25
Israel 688 SKV A 2014:25
Italien 530 SKV A 2014:25
Jamaica 384 SKV A 2014:25
Japan 470 SKV A 2014:25
Jordanien 654 SKV A 2014:25
Kambodja 303 SKV A 2014:25
Kamerun 433 SKV A 2014:25
Kanada 545 SKV A 2014:25
Kazakstan 451 SKV A 2014:25
Kenya 441 SKV A 2014:25
Kina 553 SKV A 2014:25
Kirgizistan 227 SKV A 2014:25
Kongo (Brazzaville) 501 SKV A 2014:25
Kongo (Dem. Republiken) 546 SKV A 2014:25
Kosovo 220 SKV A 2014:25
Kroatien 404 SKV A 2014:25
Kuba 380 SKV A 2014:25
Kuwait 598 SKV A 2014:25
Laos 238 SKV A 2014:25
Lettland 419 SKV A 2014:25
Libanon 572 SKV A 2014:25
Liberia 444 SKV A 2014:25
Libyen 422 SKV A 2014:25
Litauen 347 SKV A 2014:25
Luxemburg 582 SKV A 2014:25
Macao, se Kina
Madagaskar 220 SKV A 2014:25
Makedonien 267 SKV A 2014:25
Malawi 220 SKV A 2014:25
Malaysia 302 SKV A 2014:25
Maldiverna 360 SKV A 2014:25
Mali 450 SKV A 2014:25
Malta 466 SKV A 2014:25
Marocko 359 SKV A 2014:25
Mauretanien 338 SKV A 2014:25
Mauritius 395 SKV A 2014:25
Mexiko 354 SKV A 2014:25
Mikronesien 288 SKV A 2014:25
Mocambique 404 SKV A 2014:25
Moldavien 220 SKV A 2014:25
Monaco 775 SKV A 2014:25
Mongoliet 220 SKV A 2014:25
Montenegro 366 SKV A 2014:25
Myanmar 363 SKV A 2014:25
Nederländerna 498 SKV A 2014:25
Nederlänska Antillerna 379 SKV A 2014:25
Nepal 220 SKV A 2014:25
Nicaragua 244 SKV A 2014:25
Niger 325 SKV A 2014:25
Nigeria 745 SKV A 2014:25
Norge 961 SKV A 2014:25
Nya Zeeland 508 SKV A 2014:25
Oman 560 SKV A 2014:25
Pakistan 220 SKV A 2014:25
Panama 344 SKV A 2014:25
Papua Nya Guinea 512 SKV A 2014:25
Paraguay 230 SKV A 2014:25
Peru 412 SKV A 2014:25
Polen 357 SKV A 2014:25
Portugal 381 SKV A 2014:25
Puerto Rico, se USA
Qatar 563 SKV A 2014:25
Rumänien 312 SKV A 2014:25
Rwanda 270 SKV A 2014:25
Ryssland 599 SKV A 2014:25
Saint Lucia 420 SKV A 2014:25
Saint Vincent och Grenadinerna 374 SKV A 2014:25
Samoa, Självständiga staten 462 SKV A 2014:25
San Marino, se Italien
Saudiarabien 434 SKV A 2014:25
Schweiz 724 SKV A 2014:25
Senegal 517 SKV A 2014:25
Serbien 357 SKV A 2014:25
Seychellerna 356 SKV A 2014:25
Sierra Leone 413 SKV A 2014:25
Singapore 517 SKV A 2014:25
Slovakien 401 SKV A 2014:25
Slovenien 412 SKV A 2014:25
Spanien 502 SKV A 2014:25
Sri Lanka 280 SKV A 2014:25
Storbritannien och Nordirland 680 SKV A 2014:25
Sudan 370 SKV A 2014:25
Swaziland 220 SKV A 2014:25
Sydafrika 270 SKV A 2014:25
Sydkorea 576 SKV A 2014:25
Taiwan 328 SKV A 2014:25
Tanzania 403 SKV A 2014:25
Thailand 437 SKV A 2014:25
Tjeckien 319 SKV A 2014:25
Togo 431 SKV A 2014:25
Tonga 398 SKV A 2014:25
Trinidad och Tobago 652 SKV A 2014:25
Tunisien 328 SKV A 2014:25
Turkiet 374 SKV A 2014:25
Turkmenistan 326 SKV A 2014:25
Tyskland 571 SKV A 2014:25
Uganda 325 SKV A 2014:25
Ukraina 333 SKV A 2014:25
Ungern 339 SKV A 2014:25
Uruguay 423 SKV A 2014:25
USA 552 SKV A 2014:25
Uzbekistan 245 SKV A 2014:25
Vanuatu 552 SKV A 2014:25
Venezuela 1 638 SKV A 2014:25
Vietnam 249 SKV A 2014:25
Vitryssland 278 SKV A 2014:25
Zambia 343 SKV A 2014:25
Zimbabwe 456 SKV A 2014:25
Österrike 494 SKV A 2014:25
Övriga länder och områden 339 SKV A 2014:25
Posted in Okategoriserade, Skattefakta | Kommentarer inaktiverade för Utlandstraktamenten

Utdelning fåmansföretag

Utdelning i fåmansföretag

Vid utdelning på kvalificerade andelar i Fåmansföretag gäller speciella regler (de s k 3:12-reglerna) som i vissa fall innebär att utdelning som överstiger s k normalutdelning ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Det är inga socialavgifter på tjänstebeskattad utdelning.

Observera att utdelning på kvalificerade andelar beskattas det kalenderår då bolagsstämman beslutar om utdelningen (oavsett vilket räkenskapsår utdelningen hör till).

Följande regler gäller från och med från 1 januari 2006 (taxeringen 2007).

Skatt på gränsbelopp – 20%

Skatten på normalutdelning (dvs utdelning inom gränsbeloppet) är 20% (genom en kvotering till 2/3).

Den del av utdelningen som överstiger gränsbeloppet beskattas i inkomstslaget tjänst. Några socialavgifter ska dock inte betalas på tjänstebeskattad utdelning.

Från och med beskattningsåret 2009 får årets gränsbelopp enbart tillgodoräknas den som äger andelarna vid årets ingång. Den som köper andelar kan alltså inte nyttja gränsbeloppet för köpeåret.

Gränsbeloppet

Årets gränsbelopp kan beräknas enligt något av följande två sätt:

  1. Gränsbelopp enligt schablonregeln (förenklingsregeln) eller
  2. Gränsbelopp bestående av en räntebaserad del och en lönebaserad del (huvudregeln).

Till detta får sparad utdelning läggas till när det totala gränsbeloppet beräknas, se Sparad utdelning nedan.

Schablonregel

Enligt schablonregeln (förenklingsregeln) får årets gränsbelopp från och med beskattningsåret 2012 sättas till 275% av inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret (250% beskattningsåren 2009 till 2011, 200% beskattningsåren 2007 och 2008, samt 150% beskattningsåret 2006).

Schablonbeloppet fördelas med lika belopp på andelarna i företaget.

Beskattningsår Schablonbelopp
2016 159 775 kr
2015 156 475 kr
2014 155 650 kr
2013 150 150 kr

Observera att schablonregeln inte kan kombineras med löneunderlaget. Ägare som vill tillgodoräkna sig lönebaserad utdelning måste använda sig av huvudregeln istället.

Från och med beskattningsåret 2012 får personer som äger kvalificerade andelar i flera fåmansföretag bara använda schablonregeln för andelar i ett enda företag.

Räntebaserad utdelning

Den räntebaserade delen är omkostnadsbeloppet (vid årets ingång) multiplicerat med den s k klyvningsräntan som är SLR + 9 procentenheter.

Vid beräkningen används SLR 30 november året före beskattningsåret (utdelningsåret).

Beskattningsår Klyvningsränta
2015 9,90
2014 11,09

Omkostnadsbeloppet kan indexuppräknas för andelar som anskaffats före 1990 (se Fåmansföretag – Utdelningsutrymme). För andelar som anskaffats före 1992 kan omkostnadsbeloppet beräknas utifrån företagets egna kapital 1992 (kapitalunderlaget tax 1993).

Från och med beskattningsåret 2012 ska omkostnadsbeloppet minskas med tillskott som gjorts i annat syfte än att varaktigt tillföra kapital till företaget. Med varaktigt menas att tillskottet bör vara tänkt att användas i företaget under minst två år.

Lönebaserad utdelning

Från och med beskattningsåret 2014 (deklarationen 2015) är den lönebaserade delen av gränsbeloppet 50% av hela löneunderlaget. För beskattningsåret 2013 är den lönebaserade delen av gränsbeloppet 25% av hela löneunderlaget, plus 25% av den del av löneunderlaget som överstiger 60 inkomstbasbelopp.

Löneunderlaget består av alla kontanta löner, dvs även ägarlöner, kalenderåret före beskattningsåret. Observera att förmåner inte får räknas med.

Om företaget har flera ägare ska det lönebaserade utdelningsutrymmet fördelas med lika belopp på andelarna i företaget.

Från och med beskattningsåret 2012 får enbart ersättningar som betalats ut under den tid som en andel ägts räknas in i löneunderlaget.

Löneunderlag fr o m beskattningsåret 2014 Gränsbelopp (lönebaserad del)
hela löneunderlaget 50%
Löneunderlag beskattningåren 2007-2013 Gränsbelopp (lönebaserad del)
hela löneunderlaget 25%
den del av löneunderlaget som överstiger 60 inkomstbasbelopp (3 276 000 kr beskattningsåret 2013, löner utbetalda under 2012) 25%
Löneunderlag beskattningsåret 2006 Gränsbelopp (lönebaserad del)
hela löneunderlaget 20%
den del av löneunderlaget som överstiger 60 inkomstbasbelopp (2 598 000 kr för löner utbetalade under 2005) 30%

Beskattningsåret 2006 skulle löneunderlaget minskas med 10 inkomstbasbelopp (433 000 kr för löner utbetalade under 2005). Från och med beskattningsåret 2007 (taxeringen 2008) görs inte något avdrag med 10 inkomstbasbelopp, utan löneunderlaget får beräknas från första kronan.

Spärreglerna

För att få tillgodoräkna sig lönebaserad utdelning ska ägaren (eller någon närstående) året före beskattningsåret ha tagit ut kontant lön som motsvarar minst

  • 6 inkomstbasbelopp plus 5% av företagets kontanta lönesumma (inklusive skattepliktiga kostnadsersättningar), eller
  • 10 inkomstbasbelopp (9,6 IBB från och med beskattningsåret 2016, dvs för löner utbetalda under 2015).

Till och med beskattningsåret 2008 var det högsta lönekravet 15 IBB.

Vid beräkningen används inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret. För utdelningsberäkning för beskattningsåret 2015 används alltså inkomstbasbeloppet för 2014, dvs 56 900kr.

Gränsbelopp för år Löner utbetalda år Inkomstbasbelopp Spärrlönetak vid totala löner på
2016 2015 58 100 kr 557 760 kr 4 183 200 kr
2015 2014 56 900 kr 569 000 kr 4 552 000 kr
2014 2013 56 600 kr 566 000 kr 4 528 000 kr

Om de totala lönerna i företaget understiger ovanstående används följande formel för beräkningen av spärrlönen:

6 IBB + 0,05 x totala löner

Exempel på löneuttagskrav vid olika nivåer på totala löner inklusive ägarlöner 2014 (gränsbelopp för 2015):

Totala löner Spärrlön Lönebaserat utrymme
359 369 kr 359 369 kr* 179 684 kr
700 000 kr 376 400 kr 350 000 kr
1 000 000 kr 391 400 kr 500 000 kr
2 000 000 kr 441 400 kr 1 000 000 kr
3 000 000 kr 491 400 kr 1 500 000 kr
4 000 000 kr 541 400 kr 2 000 000 kr
*(6 x 56 900)/0,95 = 359 369 kr, dvs den absolut lägsta spärrlönen.

Kapitalandelskrav

Från och med beskattningsåret 2014 får lönebaserat utrymme bara beräknas av delägare som äger en andel som motsvarar minst 4% av kapitalet i företaget. Närståendes innehav får inte räknas med. Kravet ska vara uppfyllt vid beskattningsårets ingång, dvs 1 januari 2014 vid beräkning av gränsbelopp för beskattningsåret 2014.

Tak för lönebaserat utrymme

Från och med beskattningsåret 2014 får det lönebaserade utrymmet uppgå till högst 50 gånger den egna eller någon närståendes kontanta ersättning från bolaget under året före beskattningsåret.

Dotterföretag

Vid beräkning av spärrlön och löneunderlag får även ersättningar från dotterföretag till fåmansföretaget räknas med. Med dotterföretag menas från och med beskattningsåret 2014 enbart företag där moderföretaget, direkt eller indirekt genom ett annat dotterföretag, äger mer än 50% av kapitalet.

För att ett handelsbolag (eller en utländsk delägarbeskattad juridisk person) ska räknas som dotterföretag krävs från och med beskattningsåret 2014 att bolaget, direkt eller indirekt, är helägt (100%).

Sparad utdelning

Om ägaren tar ut utdelning som understiger gränsbeloppet (kanske ingen utdelning alls) ett visst år sparas beloppet till kommande år och får räknas upp med en speciell uppräkningsränta. Uppräkningsräntan för sparad utdelning (dvs sparade gränsbelopp från tidigare år) är SLR + 3 procentenheter.

Vid beräkningen används SLR 30 november året före beskattningsåret.

Beskattningsår Uppräkningsränta
2015 3,90
2014 5,09

I kalkylen Beräkning av kapitalvinst och utdelning i fåmansföretag kan du beräkna kapitalvinst, gränsbelopp och spärrlön för fåmansdelägare.

Takregel

Från och med beskattningsåret 2012 gäller en takregel som innebär att om ägaren och närstående till denne under ett år tar ut utdelning på sammanlagt mer än 90 inkomstbasbelopp (5 121 000 kr år 2014 och 5 229 000 kr år 2015), ska den del av utdelningen som överstiger detta belopp beskattas i inkomstslaget kapital istället för tjänst. Skattesatsen för denna överutdelning är 30%.

Sparat lättnadsbelopp

Den som hade ett sparat lättnadsbelopp (skattefri utdelning) när de nya fåmansreglerna infördes 1 januari 2006 får utnyttja detta belopp under beskattningsåren 2006-2010, antingen som skattefri utdelning eller som skattefri del av kapitalvinst.

 

(Källa: www.blinfo.se)

Posted in Okategoriserade | Kommentarer inaktiverade för Utdelning fåmansföretag

Fastighetsavgifter

Fastighetsavgift

Från och med 1 januari 2008 är fastighetsskatten på bostäder ersatt med en kommunal fastighetsavgift. Underlaget för fastighetsavgiften är taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften uppräknas årligen med förändringen av inkomstbasbeloppet (se Basbelopp).

Beskatt-
ningsår
Småhus (per
värderingsenhet)
Flerbostadshus (per
bostadslägenhet)
2015 7 262 kr 1 243 kr
2014 7 112 kr 1 217 kr
2013 7 074 kr 1 210 kr
2012 6 825 kr 1 365 kr
2011 6 512 kr 1 302 kr
2010 6 387 kr 1 277 kr

Fastighetsavgiften är dock maximalt:

Max fastighetsavgift
Småhus 0,75% x taxeringsvärdet
Flerbostadshus 0,3%* x taxeringsvärdet

*0,4% till och med beskattningsåret 2012.

För personer över 65 år mfl finns en speciell begränsningsregel, se Begränsningsregel för fastighetsavgift.

Det är inte någon fastighetsavgift på utländska bostäder.

Fastighetsavgiften betalas av den som äger fastigheten vid årets ingång.

Nybyggda hus

Från och med 2013 är det ingen fastighetsavgift på nybyggda hus de första femton åren efter byggåret. Reglerna gäller byggnader med beräknat värdeår 2012 eller senare, dvs för byggnader som färdigställts 2012 eller senare.

Beskattningsår
Värdeår/byggår Ingen avgift
2015 2016 – 2030
2014 2015 – 2029
2013 2014 – 2028
2012 2013 – 2027

För byggnader med beräknat värdeår 2011 och tidigare är det ingen fastighetsavgift de första fem åren efter byggåret. De följande fem åren är det halv fastighetsavgift.

Taxeringsår
Värdeår/byggår Ingen avgift Halv avgift
2011 2013 – 2017 2018 – 2022
2010 2012 – 2016 2017 – 2021
2009 2011 – 2015 2016 – 2020
2008 2010 – 2014 2015 – 2019
2007 2009 – 2013 2014 – 2018
2006 2008 – 2012 2013 – 2017
2005 2007 – 2011 2012 – 2016
2004 2006 – 2010 2011 – 2015
2003 2005 – 2009 2010 – 2014
2002 2004 – 2008 2009 – 2013
2001 2003 – 2007 2008 – 2012
2000 2002 – 2006 2007 – 2011
Posted in Okategoriserade, Skattefakta | Kommentarer inaktiverade för Fastighetsavgifter

ROT

ROT-avdrag

Fysiska personer som har utgifter för reparation, underhåll samt om- eller tillbyggnad av småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter kan få en skattereduktion (s k ROT-avdrag).

Skattereduktion för ROT-arbete

Reglerna om ROT-avdrag gäller från och med 8 december 2008 och är en del av systemet med skattereduktion för HUS-arbete (HUS-avdrag). Den andra delen av systemet är skattereduktion för hushållstjänster – även kallat RUT-avdrag.

Skattereduktionen motsvarar 50% av arbetskostnaden (inkl moms) för de åtgärder som omfattas, dock högst 50 000 kr/person och beskattningsår.

Skattereduktion = 50% x arbetskostnaden

Beloppet gäller sammanlagt för ROT och RUT. De grundläggande villkoren för ROT- och RUT-tjänster är också gemensamma.

1 juli 2009 infördes en fakturamodell som innebär att en preliminär skattereduktion ges redan vid köpet av tjänsterna. Läs mer om fakturamodellen i artikel 09:77.

Vem kan få ROT-avdrag?

Det är bara fysiska personer fyllda 18 år (vid beskattningsårets utgång) som kan få ROT-avdrag. Juridiska personer omfattas varken av ROT- eller RUT-avdrag.

ROT-avdraget gäller ägare till småhus och ägarlägenheter (se artikel 08:231), samt innehavare av bostadsrätter. Den som innehar en fastighet med tomträtt mm jämställs med ägare. Hyresrätter och kooperativa hyresrätter omfattas inte.

Från och med 1 juli 2009 gäller att man för nybyggda hus inte kan få ROT-avdrag de fem första åren.

Rätten till ROT-avdrag gäller oavsett ägarandel. ROT-arbetena måste dock vara hänförliga till ditt eller dina föräldrars hushåll. Även fritidsboende anses höra till hushållet.

Arbetet måste utföras av ett företag med F-skattsedel (eller utländsk motsvarighet). Från och med 1 juli finns dock möjligheter att anlita privatpersoner (se artikel 09:77).

Arbetet får inte ha utförts av någon närstående. Till och med 30 juni 2009 gällde även att arbetet inte fick ha utförts av ett företag som, direkt eller indirekt, ägs av sökanden eller någon närstående.

Vilka arbeten omfattas?

ROT-avdraget gäller reparation, underhåll samt om- eller tillbyggnad av småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter. För bostadsrätter gäller dock vissa begränsningar (se nedan). Nybyggnationer omfattas inte av reglerna.

Exempel på åtgärder som omfattas:

  • Markarbeten avseende ledningar för t ex el, värme eller bredband i direkt anslutning till byggnaden
  • Borrning för bergvärme
  • Borrning av brunn om vatten dras in i bostaden

Nybyggande av bostadshus eller komplementbyggnader omfattas inte. Följande åtgärder omfattas inte heller:

  • Tillverkning av t ex måttbeställda inventarier om dessa tillverkas i tillverkarens lokaler
  • Arkitektarbete eller motsvarande.
  • Arbeten som enbart avser installation och service av maskiner och andra inventarier.

Skatteverket finns en förteckning med exempel på hur olika åtgärder ska bedömas.

Bostadsrätter – inre underhåll

För bostadsrätter gäller ROT-avdraget enbart arbete som utförs i lägenheten och är sådant som bostadsrättshavaren svarar för (så kallat inre underhåll).

Med inre underhåll menas all utrustning och alla installationer som ryms innanför lägenhetens väggar, golv och tak.

Åtgärder för att hålla huset och marken i gott skick, så kallat yttre underhåll, ligger på föreningens ansvar och omfattas inte av ROT-avdraget. Ledningar för vatten, värme, el och avlopp som är inbyggda i husets stomme räknas som yttre underhåll.

Enligt förarbetena bör därmed inte byggande av balkonger eller stambyten omfattas av ROT-avdrag för bostadsrätter. Vid arbeten på fönster och dörrar i bostadsrätten omfattas bara insidan av dessa.

Någon skillnad beroende på om bostadsrätten är ett småhus eller en lägenhet finns inte.

Det ställs inget krav på att bostadsrätten ska vara “äkta” (se artikel 05:249). Även lägenheter i bostadsföreningar och bostadsaktiebolag omfattas av ROT-avdraget.

Enbart arbetskostnaden

Det är bara arbetskostnaden (inklusive moms) som omfattas av ROT-avdraget. Det går alltså inte att få någon skattereduktion för utgifter för material, utrustning och resor. Inte heller maskinkostnader får ingå i underlaget för skattereduktion.

Kapitalvinstberäkningen

Den del av arbetskostnaden som du fått skattereduktion för får inte räknas med i omkostnadsbeloppet vid en försäljning. För förbättringsutgifter kan man därför säga att skatteeffekten av ROT-avdraget därmed inte blir 50% utan 39% om bostaden säljs med vinst.

Lena bygger om sitt hus för 100 000 kr och säljer det sedan med vinst. Utan ROT-avdrag innebär ombyggnationen att skatten på vinsten minskar med 30% x 22/30 x 100 000 = 22 000 kr.

Om Lena begär ROT-avdrag för ombyggnationen får hon en skattereduktion på 50% x 100 000 = 50 000 kr. Minskningen av skatten på vinsten blir dock bara 30% x 22/30 x 50 000 = 11 000 kr, dvs en sammanlagd minskning på 61 000 kr. Effekten av ROT-avdraget blir därmed 61 000 – 22 000 = 39 000 kr.

Fakturamodell

Från och med 1 juli 2009 gäller den s k fakturamodellen. Denna innebär att en privatperson som köper en hushållstjänst av ett företag med F-skattsedel ska komma överens med säljaren om att endast betala hälften av arbetskostnaden. Se artikel 09:77.

Om arbetet betalas i förskott vid ett årsskifte måste arbetet vara utfört senast 31 januari året efter det år förskottet betalades för att det ska vara möjligt att få skattereduktionen. Dessutom måste ansökan om utbetalning från Skatteverket ha lämnats senast vid denna tidpunkt.

Från och med 1 april 2015 ska ansökan om utbetalning lämnas elektroniskt, se artikel 14:315.

Uppgifter till Skatteverket

Företaget som begär utbetalning enligt reglerna om ROT ska lämna följande uppgifter till Skatteverket:

  • utförarens namn och adress
  • organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer (om sådant nummer finns)
  • köparens personnummer eller samordningsnummer (om sådant finns)
  • debiterad ersättning för hushållsarbetet
  • betalt belopp
  • datum som utföraren fått betalt
  • det belopp som utföraren begär att få utbetalt från Skatteverket.
  • småhusets eller ägarlägenhetens beteckning
  • lägenhetens beteckning (bostadsrätter) samt föreningens eller bolagets organisationsnummer.

Från och med 1 april 2015 ska även följande uppgifter lämnas, se artikel 14:315.

  • uppgifter om antalet arbetade timmar
  • debiterad ersättning för material
  • debiterad ersättning för annat än arbete och material
  • vilken typ av HUS-arbete som har utförts.

ROT-förmån

Det går att få skattereduktionen även om man inte själv bekostat tjänsterna, utan har denna typ av tjänster som löneförmån. Se artikel 07:293.

Köp från privatpersoner

Från och med 1 juli 2009 är det möjligt för en privatperson att få skattereduktion vid köp av ROT-tjänster från en privatperson utan F-skattsedel och som inte är momsskyldig. Skattereduktionen kommer i detta fall att motsvara de redovisade arbetsgivaravgifterna.

För att få skattereduktionen måste man lämna in en förenklad skattedeklaration och redovisa arbetsgivaravgifter på ersättningen. Ett belopp motsvarande arbetsgivaravgifterna tillgodoräknas då som preliminär skattereduktion.

En förenklad skattedeklaration får endast lämnas av en fysisk person eller ett dödsbo som har betalat ut ersättning till en annan fysisk person. Den förenklade skattedeklarationen ska lämnas för varje månad som man betalar ut ersättning för utfört arbete.

Köparen begär den slutliga skattereduktionen, som motsvarar de redovisade arbetsgivaravgifterna, i sin självdeklaration. Denna kvittas då normalt mot den preliminära skattereduktionen.

Försäkringsersättning och bidrag

Utgifter som täcks av försäkringsersättningar eller bidrag får inte räknas in i underlaget för ROT-avdrag.

Skattereduktionen kan gå förlorad

Tänk på att HUS-avdraget är den skattereduktion som kommer sist i avräkningsordningen bland skattereduktionerna. Om den slutliga skatten blir lägre än de totala skattereduktionerna, innebär detta att en del av HUS-avdraget inte kommer att kunna utnyttjas. Skattereduktionen kan inte sparas till kommande år utan går då förlorad. Skattereduktionerna avräknas i följande ordning:

  • Fastighetsavgift (pensionärer)
  • Sjöinkomst
  • Allmän pensionsavgift
  • Jobbskatteavdrag
  • Underskott av kapital
  • HUS-avdrag

För en person med arbetsinkomster och höga ränteavdrag kan skattereduktionerna snabbt bli större än den slutliga skatten.

Meja anlitade en byggfirma för att renovera badrummet och köket i sin bostadsrätt. Utgiften för arbetet uppgick till totalt 90 000 kr inklusive moms. Hon kan få en skattereduktion med 45 000 kr (0,5 x 90 000). Meja har en årslön på 180 000 kr och har betalat 6 000 kr i låneräntor under året. Hon har inga kapitalinkomster och får därmed 6 000 kr i underskott i kapital. Hon är inte med i svenska kyrkan. Hon bor i en kommun med en kommunalskatt på 32%. Hennes skatt blir därmed:

Kommunal skatt 48 544 kr
Begravningsavgift 455 kr
Allmän pensionsavgift 12 600 kr
Summa skatt och avgifter 61 599 kr

Skattereduktionerna avräknas från kommunal och statlig inkomstskatt samt fastighetsavgift/fastighetsskatt. Jobbskatteavdraget avräknas dock endast mot kommunal inkomstskatt. Så här görs avräkningen:

Kommunal skatt 48 544 kr
Summa skatt att avräkna mot 48 544 kr
Avgår skattereduktion för:
Allmän pensionsavgift – 12 600 kr
Jobbskatteavdrag – 10 934 kr
Underskott av kapital (6 000 x 30%) – 1 800 kr
HUS-tjänster (av totalt 45 000 kr) – 23 210 kr
Total skattereduktion 48 544 kr

I detta fall kan Meja alltså endast utnyttja 23 210 kr av skattereduktionen för hustjänster. Den återstående skattereduktionen 21 790 kr (45 000 – 23 210) faller alltså bort. Om vi antar att Meja hade fått skattereduktionen redan vid köpet av tjänsten genom den så kallade fakturamodellen hade hon blivit skyldig att betala tillbaka 21 790 kr till Skatteverket. Detta skulle i så fall ske i samband med inkomsttaxeringen året därpå.

Tidigare bestämmelser om ROT-avdrag

Den som under perioden 15 april 2004-30 juni 2005 hade utgifter för underhåll, reparation samt till- och ombyggnad av småhus, bostadsrätter och hyreshus (bostadsdelen), kunde ansöka om ROT-avdrag. Reglerna har upphört.

Villor, bostadsrätter och hyreshus

Skattereduktionen gäller för underhåll, reparation samt till- och ombyggnad av småhus, bostadsrätter och hyreshus (bostadsdelen). Som bostad räknas både permanentboende och fritidsboende (t ex sommar- eller fjällstugor).

30% av arbetskostnaden

Skattereduktionen är 30% av arbetskostnaden för de utförda åtgärderna. Det går inte att få skattereduktion på kostnader för material eller utrustning. Arbetet måste utföras av någon som har F-skattsedel (när avtalet träffas eller när ersättningen för arbetet betalas). Eget arbete eller egna anställdas arbete får inte räknas med.

Reduktionen är begränsad till:

  • högst 10 500 kr per taxeringsenhet för småhus,
  • det högsta av 20 000 kr eller tre gånger fastighetsskatten 2004 för bostadsdelen per taxeringsenhet för hyreshus,
  • högst 5 000 kr för bostadsrätter.

För att över huvud taget få någon skattereduktion måste dock arbetskostnaden vara minst 2 000 kr. Den lägsta skattereduktion som går att få är alltså 2 000 x 30% = 600 kr.

Skattereduktionen räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt samt mot fastighetsskatt. Du kan inte få skattereduktion för sådana åtgärder som du fått försäkringsersättning eller statligt bidrag/stöd för eller annan skattereduktion för.

Ansökan

Ansökan om skattereduktionen ska vara inlämnad till Skatteverket senast 1 mars 2006. Observera att materialkostnaderna ska vara specificerade på fakturan och att arbetet måste vara betalt.

Posted in Okategoriserade, Skattefakta | Kommentarer inaktiverade för ROT

Marginalskatt

Marginalskatt

Beskattningsåret 2015

Fastställd inkomst i kr Marginalskatt ca
0 18 800 0
18 900 44 400 7%
44 500 120 900 19%
121 000 350 000 29%
350 100 443 300 32%
443 400 629 200 52%
629 300 57%

Beskattningsåret 2014

Fastställd inkomst i kr Marginalskatt ca
0 18 700 0
18 800 44 000 7%
44 100 120 500 19%
120 600 138 900 25%
139 000 348 900 29%
349 000 433 800 32%
433 900 615 600 52%
615 700 57%

Skatten är beräknad efter en kommunalskatt på 32%. Den allmänna pensionsavgiften (7%) ingår i marginalskatten (gäller inkomster upp till 8,07 inkomstbasbelopp).

Den fastställda inkomsten är inkomsten efter allmänna avdrag men före avdrag för allmän pensionsavgift samt grundavdrag.

Posted in Okategoriserade, Skattefakta | Kommentarer inaktiverade för Marginalskatt

SGI

Sjukpenninggrundande inkomst (SGI)

Anställningsinkomster och inkomst av aktiv näringsverksamhet är sjukpenninggrundande inkomst. Förmåner får dock inte räknas med i den sjukpenninggrundande inkomsten.

Den högsta sjukpenninggrundande inkomsten är 7,5 prisbasbelopp, dvs 333 750 kr för 2015. För att ha rätt till sjukpenning krävs att den sjukpenninggrundande inkomsten uppgår till minst 24% av prisbasbeloppet, dvs lägst 10 680 kr för 2015.

Högsta sjukpenningrundande inkomst
2015 2014 2013 2012 2011 2010
333 750 333 000 333 750 330 000 321 000 318 000

Från och med 1 januari 2008 ska den sjukpenninggrundande inkomsten multipliceras med 0,97 vid beräkning av sjukpenning med mera. Under 2007 multiplicerades den sjukpenninggrundande inkomsten med 0,989 vid beräkning av sjukpenning med mera. Under perioden 1/7 2003 till 31/12 2004 multiplicerades den sjukpenninggrundande inkomsten med 0,97 vid beräkning av sjukpenning.

Vid beräkning av föräldrapenning är den sjukpenninggrundande inkomsten 10 prisbasbelopp (se Basbelopp) från och med 1 juli 2006, dvs 444 000 kr för 2014 och 445 000 kr för 2015. Inkomsttaket för tillfällig föräldrapenning är dock 7,5 prisbasbelopp.

Posted in Okategoriserade, Skattefakta | Kommentarer inaktiverade för SGI

PGI

Pensionsgrundande inkomst

Två system

Ett nytt pensionssystem gäller från och med 1999. Det är dock enbart personer födda 1938 och senare som omfattas av det nya systemet. Personer födda 1954 och senare kommer enbart att omfattas av det nya systemet. Personer födda 1937 och tidigare omfattas enbart av det gamla systemet (ATP-systemet). Personer födda 1938-1953 kommer att omfattas av de nya reglerna enligt en tjugondelsinfasning. Under en tid kommer vi alltså att ha två parallella pensionssystem.

Pensionsgrundande inkomst i det nya pensionssystemet

Inkomst av anställning (minus kostnader i arbetet, t ex utgifter för tjänsteresor och facklitteratur) och inkomst av aktiv näringsverksamhet är pensionsgrundande inkomst. Skattepliktiga förmåner ingår alltså i den pensionsgrundande inkomsten (till skillnad från sjukpenninggrundande inkomst). Även annat kan vara pensionsgrundande belopp. Det är ersättningar i samband med förtidspension, föräldraledighet, arbetslöshet och plikttjänstgöring. Det är summan av dessa inkomster minus den allmänna pensionsavgiften som är pensionsgrundande.

Man kan maximalt ha en pensionsgrundande inkomst på 7,5 inkomstbasbelopp:

2015 2014 2013 2012 2011
7,5 ibb 435 750 kr 426 750 kr 424 500 kr 409 500 kr 390 750 kr

Detta innebär att inkomsten före avdrag för allmän pensionsavgift kan vara 8,07 inkomstbasbelopp:

2015 2014 2013 2012 2011
8,07 ibb 468 867 kr 459 183 kr 456 762 kr 440 622 kr 420 447 kr

För att få pensionsgrundande inkomst ett visst år måste du under året ha en inkomst på 42,3% av gällande prisbasbelopp (18 782 kr år 2014 och 18 824 kr år 2015).

Samtliga svenska medborgare är försäkrade för inkomstgrundande pension. Dessutom är personer som är bosatta i Sverige utan att vara svenska medborgare försäkrade för inkomstgrundande pension.

ATP-systemet

För att få ATP-poäng måste du ha en pensionsgrundande inkomst på minst ett förhöjt prisbasbelopp (45 300 kr år 2014 och 45 400 kr år 2015) plus 100 kr. Inkomsten avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

ATP-poäng beräknas enligt följande formel:

(Inkomst enl ovan – 1 förhöjt basbelopp) / 1 förhöjt basbelopp = ATP-poäng.

ATP-poängen beräknas med två decimaler, dock till lägst 0,01 poäng.

Den högsta pensionsgrundande inkomsten i det gamla pensionssystemet beräknas på samma sätt som i det nya (se ovan).

 

(Källa: www.blinfo.se)

Posted in Okategoriserade, Skattefakta | Kommentarer inaktiverade för PGI

Egenavgifter

Egenavgifter

Egenavgifter ska betalas på inkomst av aktiv näringsverksamhet. På inkomst av passiv näringsverksamhet betalas särskild löneskatt, se Särskild löneskatt.

Följande procentsatser för egenavgifter vid aktiv näringsverksamhet gäller för:

Beskattningsåret 2015 (deklaration 2016)

Karensdagar
1 7 14 30 60 90
Normal nivå 29,19% 28,97% 28,87% 28,69% 28,46% 28,29%
Födda 1989 och senare 14,93% 14,88% 14,85% 14,81% 14,75% 14,71%
För pensionärer gäller följande avgifter:
Födda 1937 och tidigare 0%
Födda 1938 – 1949 10,21%
Födda 1950 – 1953 (vid uttag av hel ålderspension hela året) 10,21%

Dessutom får egenavgifterna sättas ned med 7,5 procentenheter i vissa fall (gäller ej ungdomar och pensionärer). Se nedan.

På den del av sammanlagda inkomsten (av både tjänst och näringsverksamhet) som överstiger 7,5 prisbasbelopp räknas procentsatsen alltid efter 7 karensdagar. 7,5 prisbasbelopp är 333 750 kr under 2015.

Beskattningsåret 2014 (deklaration 2015)

Karensdagar
1 7 14 30 60 90
Normal nivå 29,14% 28,97% 28,88% 28,71% 28,49% 28,34%
Födda 1988 och senare 14,93% 14,89% 14,86% 14,82% 14,77% 14,73%
För pensionärer gäller följande avgifter:
Födda 1937 och tidigare 0%
Födda 1938 – 1948 10,21%
Födda 1949 – 1952 (vid uttag av hel ålderspension hela året) 10,21%

Dessutom får egenavgifterna sättas ned med 7,5 procentenheter i vissa fall (gäller ej ungdomar och pensionärer). Se nedan.

På den del av sammanlagda inkomsten (av både tjänst och näringsverksamhet) som överstiger 7,5 prisbasbelopp räknas procentsatsen alltid efter 7 karensdagar. 7,5 prisbasbelopp är 333 000 kr under 2014.

Beskattningsåret 2013 (deklaration 2014)

Karensdagar
1 7 14 30 60 90
Normal nivå 29,51% 28,97% 28,88% 28,71% 28,50% 28,35%
Födda 1987 och senare 15,02% 14,89% 14,86% 14,82% 14,77% 14,73%
För pensionärer gäller följande avgifter:
Födda 1937 och tidigare 0%
Födda 1938 – 1947 10,21%
Födda 1948 – 1951 (vid uttag av hel ålderspension hela året) 10,21%

Dessutom får egenavgifterna sättas ned med 7,5 procentenheter i vissa fall (gäller ej ungdomar och pensionärer). Se nedan.

På den del av sammanlagda inkomsten (av både tjänst och näringsverksamhet) som överstiger 7,5 prisbasbelopp räknas procentsatsen alltid efter 7 karensdagar. 7,5 prisbasbelopp är 333 750 kr under 2013.

Inkomstår 2012 (taxeringen 2013)

Karensdagar
7 14 30 60 90
Födda 1937 och tidigare 0%
Födda 1938 – 1946 10,21%
Födda 1947 – 1950 (vid uttag av hel ålderspension hela året) 10,21%
Födda 1986 och senare 14,88% 14,86% 14,52% 14,47% 14,45%
Övriga 28,97% 28,89% 27,50% 27,33% 27,25%

Dessutom får egenavgifterna sättas ned med 5 procentenheter i vissa fall (gäller ej ungdomar och pensionärer). Se nedan.

På den del av sammanlagda inkomsten (av både tjänst och näringsverksamhet) som överstiger 7,5 prisbasbelopp är det fulla egenavgifter. 7,5 prisbasbelopp är 330 000 kr under 2012.

Se även Allmän pensionsavgift.

Inkomstår 2011 (taxeringen 2012)

Karensdagar
7 14 30 60 90
Födda 1937 och tidigare 0%
Födda 1938 – 1945 10,21%
Födda 1946 – 1949 (vid uttag av hel ålderspension hela året) 10,21%
Födda 1985 och senare 14,88% 14,86% 14,81% 14,76% 14,72%
Övriga 28,97% 28,86% 28,68% 28,46% 28,32%

Dessutom får egenavgifterna sättas ned med 5 procentenheter i vissa fall (gäller ej ungdomar och pensionärer). Se nedan.

På den del av sammanlagda inkomsten (av både tjänst och näringsverksamhet) som överstiger 7,5 prisbasbelopp är det fulla egenavgifter. 7,5 prisbasbelopp är 321 000 kr under 2011.

Se även Allmän pensionsavgift.

Inkomstår 2010 (taxeringen 2011)

För inkomster som hör till perioden 1/7 – 31/12
Karensdagar
7 14 30 60 90
Födda 1937 och tidigare 0%
Födda 1938 – 1944 10,21%
Födda 1945 – 1948 (vid uttag av hel ålderspension hela året) 10,21%
Födda 1984 och senare 14,88% 14,85% 14,81% 14,77% 14,74%
Övriga 28,97% 28,87% 28,71% 28,53% 28,41%

Dessutom får egenavgifterna sättas ned med 5 procentenheter i vissa fall (gäller ej ungdomar och pensionärer). Se nedan.

På den del av sammanlagda inkomsten (av både tjänst och näringsverksamhet) som överstiger 7,5 prisbasbelopp är det fulla egenavgifter. 7,5 prisbasbelopp är 318 000 kr under 2010.

Se även Allmän pensionsavgift.

Inkomstår 2010 (taxeringen 2011)

För inkomster som hör till perioden 1/1 – 30/6
Karensdagar
1 3 30
Födda 1937 och tidigare 0%
Födda 1938 – 1944 10,21%
Födda 1945 – 1948 (vid uttag av hel ålderspension hela året) 10,21%
Födda 1984 och senare 15,06% 15,05% 14,85%
Övriga 29,71% 29,67% 28,88%

Dessutom får egenavgifterna sättas ned med 5 procentenheter i vissa fall (gäller ej ungdomar och pensionärer). Se nedan.

På den del av sammanlagda inkomsten (av både tjänst och näringsverksamhet) som överstiger 7,5 prisbasbelopp är det fulla egenavgifter. 7,5 prisbasbelopp är 318 000 kr under 2010.

Se även Allmän pensionsavgift.

Inkomstår 2009 (taxeringen 2010)

Karensdagar
1 3 30
Födda 1937 och tidigare 0%
Födda 1938 – 1943 10,21%
Födda 1944 – 1947 (vid uttag av hel ålderspension hela året) 10,21%
Födda 1983 och senare 15,07% 15,06% 14,86%
Övriga 29,71% 29,67% 28,89%

På den del av sammanlagda inkomsten (av både tjänst och näringsverksamhet) som överstiger 7,5 prisbasbelopp är det fulla egenavgifter. 7,5 prisbasbelopp är 321 000 kr under 2009.

Se även Allmän pensionsavgift.

Inkomstår 2008 (taxeringen 2009)

Karensdagar
1 3 30
Födda 1937 och tidigare 0%
Födda 1938 – 1942 10,21%
Födda 1943 – 1946 (vid uttag av hel ålderspension hela året) 10,21%
Födda 1982 och senare 15,32% 15,02% 14,82%
Övriga 30,71% 29,52% 28,73%

På den del av sammanlagda inkomsten (av både tjänst och näringsverksamhet) som överstiger 7,5 prisbasbelopp är det fulla egenavgifter. 7,5 prisbasbelopp är 307 500 kr under 2008.

Se även Allmän pensionsavgift.

7 karensdagar gäller om något val av annan karenstid inte gjorts.

Egenavgifterna består av följande delar:
2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008
Ålderspensionsavgift 10,21% 10,21% 10,21% 10,21% 10,21% 10,21% 10,21% 10,21%
Efterlevandepensionsavgift 1,17% 1,17% 1,17% 1,17% 1,17% 1,70% 1,70% 1,70%
Sjukförsäkringsavgift1 4,44% 4,44% 4,44% 5,11% 5,11% 6,04%2 6,93% 7,93%
Arbetsskadeavgift 0,30% 0,30% 0,30% 0,30% 0,68% 0,68% 0,68% 0,68%
Föräldraförsäkringsavgift 2,60% 2,60% 2,60% 2,60% 2,20% 2,20% 2,20% 2,20%
Arbetsmarknadsavgift 0,10% 0,37% 0,37% 0,37% 0,37% 2,11% 0,50% 0,50%
Allmän löneavgift 10,15% 9,88% 9,88% 9,21% 9,23% 6,03% 7,49% 7,49%
Summa 28,97% 28,97% 28,97% 28,97% 28,97% 29,71% 29,71% 30,71%
1 För den som har en karenstid på 7 dagar. Se Sjukförsäkringsavgift om annan karenstid valts.
2 För inkomster som hör till perioden 1/7 – 31/12. För inkomster som hör till perioden 1/1 – 30/6 var sjukförsäkringsavgiften 6,78%.

Ungdomar

Ungdomar som är yngre än 26 år vid årets ingång ska från och med inkomståret 2009 betala hel ålderspensionsavgift, men bara en fjärdedel av övriga avgifter på inkomst av aktiv näringsverksamhet, se tabellen ovan.

För inkomståret 2008 var egenavgifterna för ungdomar som vid årets ingång var fyllda 18 men inte 25 år 20,45% (19,82% / 19,49% för 3 respektive 30 karensdagar). För inkomståret 2007 betalade ungdomar 21,99% i egenavgifter för perioden 2007-07-01 – 2007-12-31 (21,12% / 20,68% för 3 respektive 30 karensdagar).

Ålderspensionärer

För aktiva näringsidkare som vid årets början är 65 år eller äldre eller har haft hel allmän pension (ålderspension) hela året gäller speciella regler:

Personer som är födda 1938 och senare ska från och med inkomståret 2007 enbart betala ålderspensionsavgift (10,21%) på inkomst av aktiv näringsverksamhet. Om räkenskapsåret omfattar en del av år 2006 tillkommer 16,16% i särskild löneskatt för denna del av inkomsten.

Denna regel gäller även den som har haft hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning någon del av beskattningsåret.

Fr o m inkomståret 2008 betalar personer födda 1937 och tidigare inga avgifter alls på inkomst av aktiv näringsverksamhet. Tidigare skulle dessa betala särskild löneskatt (24,26%) istället för egenavgifter.

Med allmän pension menas inkomstpension, premiepension och (för vissa) garantipension.

Se även Särskild löneskatt.

Nedsättning av egenavgifterna

Egenavgifterna på inkomst av näringsverksamhet får sättas ned i vissa fall. Från och med 1 januari 2014 är nedsättningen 7,5% (om beskattningsåret omfattar en del av 2013 ska inkomsten proportioneras).

Nedsättningen gäller dock bara om överskottet av näringsverksamheten överstiger 40 000 kr. Är överskottet lägre får man ingen nedsättning alls. Den högsta nedsättning som går att få är 15 000 kr från och med beskattningsåret 2014, dvs vid ett överskott på 200 000 kr.

Ungdomar under 26 år och personer fyllda 65 år omfattas inte av reglerna om nedsättning. Detsamma gäller personer som under hela året tagit ut hel allmän pension.
Tidigare bestämmelser:

Beskattningsåren 2008 till och med 2013 fick nedsättning av egenavgifterna göras med 5% av avgiftsunderlaget för egenavgifter. Den högsta nedsättning som gick att få var 10 000 kr. För delägare i handelsbolag och enkla bolag gällde till och med beskattningsåret 2013 ett sammanlagt tak för nedsättningen på 20 000 kr per år och bolag. Från och med 2014 är denna begränsning slopad.

Inkomståret 2007 fick nedsättning av egenavgifterna göras med 2,5 procentenheter, dock med maximalt 4 500 kr per år. Nedsättningen gällde bara om överskottet av näringsverksamheten överstiger 40 000 kr (liksom idag). I handelsbolag fick egenavgifterna minskas med sammanlagt högst 18 540 kr under inkomståret 2007.

Inkomståret 2006 fick egenavgifterna sättas ned med 5 procentenheter, dock med maximalt 9 000 kr per år. I handelsbolag fick egenavgifterna minskas med sammanlagt högst 37 080 kr inkomståret 2006.

Regional nedsättning i stödområdet

Företag som har driftställe i stödområde kan få nedsättning med 10%, dock med maximalt 18 000 kr per år.

Avgifterna får aldrig understiga ålderspensionsavgiften (10,21%).

Observera att nedsättningen inte omfattar alla branscher. Företag inom sektorerna vattenbruk och fiske, vissa jordbruk, samt transport är uteslutna på grund av EG:s statsstödsregler (se artikel 11:119).

Eftersom det regionala företagsstödet är ett s k försumbart stöd (stöd av mindre betydelse) så måste du själv hålla reda på om du har fått andra försumbara stöd. Du kan maximalt få försumbara stöd på 200 000 euro (ca 1 800 000 kr) under en treårsperiod. För jordbruks- och fiskerisektorn är beloppsgränserna lägre. Se artikel 11:93.

För näringsidkare med anställda gäller särskilda regler, se Arbetsgivaravgifter.

Stödområde

Följande kommuner ingår i stödområdet:

Norrbottens län: Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Pajala, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå kommuner samt Edefors och Gunnarbyns församlingar i Bodens kommun och fd Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun.

Västerbottens län: Bjurholms, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Vindelns och Åsele kommuner samt Fällfors, Jörns och Kalvträsks församlingar i Skellefteå kommun.

Jämtlands län: Bergs, Härjedalens, Krokoms, Ragunda, Strömsunds, Bräcke, Åre och Östersunds kommuner.

Västernorrlands län: Sollefteå och Ånge kommuner samt Holms och Lidens församlingar i Sundsvalls kommun samt Anundsjö, Björna, Skorpeds och Trehörningsjö församlingar i Örnsköldsviks kommun.

Gävleborgs län: Ljusdals kommun.

Dalarnas län: Malung-Sälens, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner samt Venjans och Våmhus församlingar i Mora kommun.

Värmlands län: Torsby kommun.

 

(källa: www.blinfo.se)

Posted in Okategoriserade, Skattefakta | Kommentarer inaktiverade för Egenavgifter

Arbetsgivaravgifter

Arbetsgivaravgifter

Inkomståret 2015 gäller följande procentsatser för arbetsgivaravgifterna:

Avgift
Födda 1937 och tidigare 0%
Födda 1938 – 1949 10,21%
Födda 1989 och senare 15,49%
Övriga 31,42%

Arbetsgivaravgifterna består av följande delar:

2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006
Ålderspensionsavgift 10,21% 10,21% 10,21% 10,21% 10,21% 10,21% 10,21% 10,21% 10,21% 10,21%
Efterlevandepensionsavgift 1,17% 1,17% 1,17% 1,17% 1,17% 1,70% 1,70% 1,70% 1,70% 1,70%
Sjukförsäkringsavgift 4,35% 4,35% 4,35% 5,02% 5,02% 5,95% 6,71% 7,71% 8,78% 8,64%
Arbetsskadeavgift 0,30% 0,30% 0,30% 0,30% 0,68% 0,68% 0,68% 0,68% 0,68% 0,68%
Föräldraförsäkringsavgift 2,60% 2,60% 2,60% 2,60% 2,20% 2,20% 2,20% 2,20% 2,20% 2,20%
Arbetsmarknadsavgift 2,64% 2,91% 2,91% 2,91% 2,91% 4,65% 2,43% 2,43% 4,45% 4,45%
Allmän löneavgift 10,15% 9,88% 9,88% 9,21% 9,23% 6,03% 7,49% 7,49% 4,40% 4,40%
Summa 31,42% 31,42% 31,42% 31,42% 31,42% 31,42% 31,42% 32,42% 32,42% 32,28%
Summa för ungdomar 15,49% 15,49% 15,49% 15,49% 15,49% 15,49% 15,49% 21,30% 22,71% *
* Gällde lön som betalades ut 2007-07-01 – 2007-12-31

 

Till arbetsgivaravgifterna tillkommer normalt avgifter för arbetsmarknadsförsäkringar.

Ungdomar

Från och med inkomståret 2009 är arbetsgivaravgifterna för ungdomar som är yngre än 26 år vid årets ingång sänkta. Hela ålderspensionsavgiften ska betalas, men bara en fjärdedel av övriga avgifter, se tabellen ovan.

Under 2008 var arbetsgivaravgifterna för anställda som vid årets ingång hade fyllt 18 år men inte 25 år 21,30% (dvs för ungdomar födda 1983-1989). För lön som betalades ut 2007-07-01 – 2007-12-31 var arbetsgivaravgifterna 22,71% för ungdomar födda 1982-1988.

Se även regeringens förslag om ändrade regler för ungdomar i artikel 13:235.

Ålderspensionärer

För anställda som vid årets ingång är 65 år eller äldre gäller speciella regler:

För personer som är födda 1937 eller tidigare betalas inga avgifter alls från och med inkomståret 2008. Tidigare betalades särskild löneskatt med 24,26% för dessa löntagare.

För personer födda 1938 och senare ska arbetsgivaren från och med inkomståret 2007 enbart betala ålderspensionsavgift (10,21%). Tidigare skulle arbetsgivaren betala särskild löneskatt med 16,16% samt ålderspensionsavgift (10,21%) för dessa löntagare.

Se även Särskild löneskatt

Nedsättning vid arbete med FoU

Från och med 1 januari 2014 får arbetsgivaravgifterna sättas ned med 10% av avgiftsunderlaget vid beräkningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling (FoU). Ålderspensionärer och ungdomar (se ovan) omfattas dock inte av nedsättningen.

Det sammanlagda avdraget får vara högst 230 000 kr per koncern och månad.

Villkoret för att en anställd ska omfattas av nedsättningen är att denne har arbetat med forskning och utveckling under minst tre fjärdedelar och minst 15 timmar av sin faktiska arbetstid.

Med forskning och utveckling avses systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte

  • ta fram ny kunskap (forskning), eller
  • använda resultatet av forskning för att utveckla nya varor, tjänster och produktionsprocesser eller väsentligt förbättra redan existerande sådana (utveckling).

Nedsättning ska i första hand göras för forskning och utveckling och i andra hand för regional nedsättning (se nedan). Nedsättningen får dock inte bli så stort att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften.

Se även 13:301.

Regional nedsättning

I stödområdet gäller fortfarande ett företagsstöd som innebär att arbetsgivaravgifterna får sättas ned. För arbete vid fast driftställe i stödområdet får nedsättning göras med 10 procentenheter. Stödet får beräknas på ett avgiftsunderlag på högst 71 000 kr, dvs stödet kan maximalt bli 10% av 71 000 = 7 100 kr per månad. Nedsättningen får dock aldrig medföra att arbetsgivaravgifterna understiger ålderspensionsavgiften (10,21%).

Stödet gäller även enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. En enskild näringsidkare eller ett handelsbolag som har anställda och därmed redovisar både egenavgifter och arbetsgivaravgifter kan totalt få ett företagsstöd med 85 200 kr. I första hand görs avdraget från arbetsgivaravgifterna.

Observera att stödet inte lämnas till alla branscher. Företag inom sektorerna vattenbruk och fiske, vissa jordbruk samt transport är uteslutna på grund av EG:s statsstödsregler. Se artikel 11:119.

Eftersom företagsstödet är ett s k försumbart stöd så måste du själv hålla reda på om du har fått andra försumbara stöd. Du kan maximalt få försumbara stöd på 200 000 euro (ca 1 800 000 kr) under en treårsperiod. Se artikel 11:93.

Du behöver inte ansöka om att få företagsstödet, men om du är osäker på om du har rätt till stödet kan du kontakta Skatteverket.

Stödområde

Följande kommuner ingår i stödområdet:

Norrbottens län: Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Pajala, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå kommuner samt Edefors och Gunnarbyns församlingar i Bodens kommun och fd Markbyggdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun.

Västerbottens län: Bjurholms, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Vindelns och Åsele kommuner samt Fällfors, Jörns och Kalvträsks församlingar i Skellefteå kommun.

Jämtlands län: Bergs, Härjedalens, Krokoms, Ragunda, Strömsund, Bräcke, Åre och Östersunds kommuner.

Västernorrlands län: Sollefteå och Ånge kommuner samt Holms och Lidens församlingar i Sundsvalls kommun samt Anundsjö, Björna, Skorpeds och Trehörningsjö församlingar i Örnsköldsviks kommun.

Gävleborgs län: Ljusdals kommun.

Dalarnas län: Malung-Sälens, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner samt Venjans och Våmhus församlingar i Mora kommun.

Värmlands län: Torsby kommun.

Nedsättning av arbetsgivaravgifter

Från och med 1 januari 2008 får någon generell nedsättning av arbetsgivaravgifterna inte längre göras.

Inkomståret 2007 fick nedsättning göras med 2,5 procentenheter, dock högst 1 545 kr per månad. Om flera arbetsgivare ingick tillsammans i en koncern räknades de i detta sammanhang som en enda arbetsgivare och fick därför sätta ned arbetsgivaravgifterna med sammanlagt högst 1 545 kr per månad 2007.

Nedsättningen gällde även enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag, se Egenavgifter. En enskild näringsidkare eller ett handelsbolag som hade anställda och redovisade både egenavgifter och arbetsgivaravgifter, fick ett sammanlagt avdrag från egenavgifter och arbetsgivaravgifter på högst 18 540 kr per år under 2007. I första hand gjordes avdraget från arbetsgivaravgifterna.

Under 2006 fick arbetsgivaravgifterna sättas ned med 5 procentenheter, dock med högst 3 090 kr per månad.

Nedsättningen gällde även enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag, se Egenavgifter.En enskild näringsidkare eller ett handelsbolag som hade anställda och redovisade både egenavgifter och arbetsgivaravgifter, fick ett sammanlagt avdrag från egenavgifter och arbetsgivaravgifter på högst 18 540 kr per år under 2007 (37 080 kr under 2006). I första hand gjordes avdraget från arbetsgivaravgifterna.

Reglerna gällde enbart arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Det fick alltså inte att få någon nedsättning av den särskilda löneskatten. Observera dock att löner till personer som är födda 1938 – 1940 fick ingå i underlaget för nedsättningen för 2006. Från och med 2007 fick någon nedsättning inte göras för personer som var fyllda 65 år vid årets ingång.

 

(Källa www.blinfo.se)

Posted in Okategoriserade, Skattefakta | Kommentarer inaktiverade för Arbetsgivaravgifter

Representation

Representation

Måltidsrepresentation

Avdragsgillt representationsbelopp exklusive moms, per person och tillfälle för lunch, middag eller supé är 90 kr + moms. För företag med momsfri verksamhet får avdragsbeloppet ökas med momsen.

För andra typer av måltidsrepresentation, t ex frukost, mellanmål och förfriskningar av olika slag, är det avdragsgilla beloppet 60 kr + moms per person.

Momslyft

Vid lunch, middag eller supé, samt sammansatta tjänster (t ex krogshow inkl måltid) får den moms som får lyftas på representationen beräknas schablonmässigt enligt följande tabell (om utgiften per person minst uppgår till beloppet i tabellen), se artikel 14:196.

.

Representationsgåvor

Det högsta avdragsgilla beloppet för representationsgåvor är enligt Skatteverket 180 kr + moms.

När det gäller reklamgåvor (som inte är representationsgåvor) har det tidigare inte funnits någon beloppsgräns angiven, men enligt en dom i Högsta förvaltningsdomstolen (se artikel 10:114) kan reklamgåvor upp till ett värde av åtminstone 350 kr inklusive moms anses vara av enklare slag och därmed avdragsgilla.

Jubileum och liknande

Skatteverket anser att det avdragsgilla beloppet för måltidsutgifter vid företagsjubileum, invigningar och liknande är 90 kr + moms per person. När det gäller avdrag för övriga kostnader i samband med exempelvis en invigning anges inte någon beloppsram utan ett skäligt belopp är avdragsgillt.

Demonstrationer och visningar

Vid demonstrationer och visningar på större mässor och liknande dit en bredare publik inbjuds, får endast kostnader för enklare förtäring dras av enligt Skatteverket. Det avdragsgilla beloppet är då högst 60 kr + moms per person.

Styrelsemöte, bolagsstämma m m

Utgifter för måltider vid styrelsesammanträden, bolags- eller föreningsstämma eller revision är inte avdragsgilla enligt Skatteverket. Däremot är utgifter för enklare förtäring, t ex en macka och lättöl, avdragsgillt, dock med högst 60 kr + moms per person.

Teaterbiljetter och greenfee

Rimlig avdragsgill kostnad för exempelvis en teaterbiljett anser Skatteverket vara 180 kr + moms per person. Detta gäller både vid extern och intern representation.

Vid extern representation anser Skatteverket att rimlig avdragsgill kostnad för greenfee vid golfspel är 180 kr + moms per person. Vid intern representation blir bedömningen en annan eftersom kostnaden då normalt är en del av den totala utgiften för exempelvis en personalfest.

Personalfest

Utöver måltidsavdraget, 90 kr, får kringkostnader vid en personalfest, t ex lokalhyra eller kostnader för musikunderhållning eller uppträdande dras av med högst 180 kr plus moms per person. Enligt Skatteverket bör högst två personalfester per år vara avdragsgilla.

Informationsmöten och liknande

Kostnader för måltider mm vid informationsmöten är avdragsgilla inom prisramen för intern representation. Vid måltider gäller därmed gränsen på 90 kr + moms per person. Övriga representationskostnader i samband med informationsmöten är avdragsgilla med ett skäligt belopp. Personalen ska inte förmånsbeskattas för för fri kost i samband med informationsmöten under förutsättning att mötena inte hålls allt för ofta. Om de anställda får fri kost på möten som hålls en gång i veckan eller varannan vecka är kostförmånen skattepliktig. Som exempel på informationsmöten anger Skatteverket möten om organisationsförändringar, personalfrågor eller andra viktiga frågor som arbetsgivaren vill nå ut med till personalen. Däremot gäller det inte möten gällande information om löpande arbete och planering av löpande arbete. Dessa, mera slentrianmässiga möten, är inte informationsmöten utan arbetsluncher enligt Skatteverket. Och sådana luncher ska beskattas hos de anställda och ligga till grund för arbetsgivaravgifter.

 

(Källa: www.blinfo.se)

Posted in Okategoriserade, Skattefakta | Kommentarer inaktiverade för Representation